Sex bokstäver står mellan dig och gymnasievalet, och de betyder olika saker. A, B, C, D och E är godkända betyg, F är inte godkänt. Men skalan är inte jämnt fördelad i lärarens huvud: bara tre av stegen har egna kriterier, och reglerna för hur läraren får väga ihop dina kunskaper skiljer sig åt beroende på om du ligger under eller över E.
Bara E, C och A har egna kriterier
Betygskriterierna i varje ämne är skrivna för tre nivåer: E, C och A. Med dem som stöd avgör läraren vilket betyg på hela skalan som sammantaget bäst motsvarar dina kunskaper. D och B finns inte som egna beskrivningar någonstans. De sätts när den sammantagna bedömningen är att dina kunskaper ligger mellan A och C, eller mellan C och E.
Ett D är alltså inte ett halvt E och ett B inte ett halvt A, utan lägen där du har hela nivån under dig och delar av nivån över. Frågar du din lärare vad som krävs för ett B är det alltså A-kriterierna som är svaret, plus beskedet om hur mycket av dem du behöver visa.
Under E väger inget upp något annat
För att få ett godkänt betyg måste samtliga kriterier för E vara uppfyllda. Saknas en del kan den inte kompenseras av att du är stark på något annat i ämnet.
Ovanför E gäller motsatsen. Från D och uppåt gör läraren en sammantagen bedömning och får väga styrkor i vissa delar mot svagheter i andra. Ligger dina kunskaper mellan A och C kan läraren landa i ett B, även om du inte når A överallt. Den som pluggar strategiskt bör alltså lägga kraften olika: under E på att täppa igen luckor, över E på att lyfta helheten.
I ämnen med nationella prov ska ditt resultat på provet särskilt beaktas när betyget sätts, men provet avgör inte betyget ensamt.
F och streck är två olika saker
Ett F sätts när läraren har tillräckligt underlag för att bedöma dina kunskaper mot någon del av kriterierna, men bedömer att de inte når E. Har läraren inte något underlag alls, till exempel efter mycket frånvaro, sätts inget betyg utan ett streck. F är ett betyg. Ett streck är det inte.
Får du ett icke godkänt betyg i ett avslutat ämne ska du också få en skriftlig bedömning av din kunskapsutveckling i ämnet, och av den får det framgå vilka stödåtgärder skolan satt in. Du har dessutom rätt att genomgå prövning för betyg, både i enskilda ämnen och i hela utbildningen, och skolan ska erbjuda lovskola till den som riskerar att inte nå E och därmed inte bli behörig till gymnasiet.
Vad ett F kostar i gymnasievalet
Ett F slår först mot behörigheten, och den räknas i antal godkända ämnen, inte i poäng. För ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik plus minst fem andra ämnen. För ett högskoleförberedande program krävs samma tre ämnen plus minst nio andra.
Ett enda F i matematik stänger alltså båda dörrarna, medan ett F i ett ämne du inte behöver för behörigheten bara faller bort ur meritvärdet om du har tillräckligt många godkända betyg kvar.
Vad ett steg är värt i poäng
I meritvärdet har varje betygssteg ett fast värde, och mellan två godkända grannsteg är avståndet alltid 2,5 poäng. Att gå från D till C är alltså värt lika mycket som att gå från B till A. Steget från F till E är däremot värt 10 poäng, fyra gånger så mycket som något annat steg på skalan, och det är samma steg som avgör behörigheten. Vill du se hur det slår på din totalsumma kan du se ditt eget meritvärde i vår kalkylator, där hela betygsvärdestabellen och reglerna för moderna språk också står.
Vanliga frågor om betygsstegen
Kan läraren bortse från något om jag har en funktionsnedsättning?
Ja, i begränsad omfattning. Om det finns särskilda skäl får läraren bortse från enstaka delar av betygskriterierna. Med särskilda skäl menas en funktionsnedsättning eller liknande personliga förhållanden som inte är tillfälliga och som direkt hindrar dig från att uppfylla kriterierna. Tillfällig sjukdom eller en stökig period räknas inte dit.
Ändras betygsskalan innan jag söker?
Nej, inte för dig som söker till gymnasiet de närmaste åren. Regeringen har föreslagit ett nytt betygssystem med en tiogradig skala och centralt rättade slutprov från höstterminen 2028, och det är eleverna som går ut grundskolan 2031 som får sina meritvärden räknade enligt den nya modellen. Grundskolan blir dessutom tioårig från hösten 2028, då förskoleklassen försvinner och sexåringarna börjar direkt i årskurs 1. Fram till dess gäller A till F och dagens meritvärde.
Räknas terminsbetygen med i slutbetyget?
Nej. Terminsbetyg sätts i slutet av varje termin från och med höstterminen i årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9, men det är slutbetyget i slutet av årskurs 9 som används vid gymnasieantagningen. Ett svagt terminsbetyg i höstas följer alltså inte med, så länge du visar kunskaperna innan ämnet avslutas. Terminsbetyget sätts dessutom mot de delar av kriterierna som undervisningen hunnit beröra, medan slutbetyget prövas mot kriterierna i sin helhet.
Läs vidare
När du vet vad betygen betyder är nästa steg att förstå vad de räcker till. Antagningsgränserna är ett utfall av vilka som sökte, inte ett krav satt i förväg, och det förklarar vi i guiden till hur du läser antagningsstatistiken. För själva valet finns vår guide till gymnasievalet och genomgången av hur du väljer rätt skola.