Foto: Educators .co.uk, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons
Barnets hemkommun utreder och beslutar om ett barn ska tas emot i anpassad grundskola. Men beslutet kräver som huvudregel att vårdnadshavarna säger ja. Säger de nej går barnet kvar i den skolform det annars skulle ha gått i, oftast grundskolan. Bara om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa får kommunen gå emot föräldrarnas vilja, enligt skollagen.
Skolformen hette grundsärskola fram till den 2 juli 2023, då en ändring i skollagen gav den namnet anpassad grundskola. Den är till för elever med intellektuell funktionsnedsättning och ska ge dem en utbildning som är anpassad för dem och ligger till grund för fortsatta studier.
Så skiljer sig anpassad grundskola från grundskolan
Valet mellan grundskola och anpassad grundskola påverkar vad barnet läser, om det får betyg och vilka vägar som står öppna efter sista årskursen. Skolverkets kommentarer till de allmänna råden om mottagande beskriver båda sidorna: skolformen kan innebära begränsningar i framtida studier och yrkesval, men ger samtidigt större möjligheter att anpassa undervisningen efter elevens funktionsnedsättning.
| Grundskola | Anpassad grundskola | |
|---|---|---|
| Kursplaner | Grundskolans kursplaner | Anpassade grundskolans kursplaner, i ämnen eller ämnesområden. Eleven kan också läsa ämnen enligt grundskolans kursplaner. |
| Betyg | Sätts utan att någon behöver begära det | Sätts bara om eleven eller vårdnadshavaren begär det, och bara i ämnen, inte i ämnesområden |
| Efter sista årskursen | Betyg som kan ge behörighet till gymnasieskolans nationella program | Intyg om utbildningen, med betyg om sådana har begärts |
| Vägar till gymnasiet | Gymnasieskolan | Anpassade gymnasieskolan, eller yrkesintroduktion och individuellt alternativ i gymnasieskolan |
Vilka barn ska gå i anpassad grundskola?
Ett barn ska tas emot i anpassad grundskola om det på grund av en intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms kunna uppfylla de lägsta betygskriterierna eller bedömningskriterierna i grundskolan, enligt skollagen. Det räcker inte att ett barn har svårt i skolan. Svårigheterna ska bero på en intellektuell funktionsnedsättning.
Samma regler gäller den som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter en hjärnskada som orsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Ett barn med autism hör till målgruppen bara om barnet också har en intellektuell funktionsnedsättning eller en sådan hjärnskada, enligt skollagens övriga bestämmelser.
Utredningen ska omfatta fyra bedömningar
Lagtexten om utredningen lyder i sin helhet så här, enligt skollagen:
”Frågan om mottagande i anpassade grundskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i anpassade grundskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.”
Varje bedömning svarar på en egen fråga och bör göras av en egen yrkesgrupp, enligt Skolverkets allmänna råd:
- Den pedagogiska bedömningen ska fastställa om barnet har förutsättningar att uppfylla grundskolans kriterier och görs av personal med specialpedagogisk kompetens.
- Den psykologiska bedömningen ska fastställa om barnet har en intellektuell funktionsnedsättning och i vilken grad. Den görs av en legitimerad psykolog.
- Den medicinska bedömningen ska fastställa om det finns medicinska orsaker till barnets inlärningssvårigheter. Den görs av en legitimerad läkare.
- Den sociala bedömningen ska fastställa om sociala orsaker i eller utanför skolan kan bidra till svårigheterna. Den görs av en kurator eller någon annan med lämplig utbildning.
Ingen enskild del avgör. Tillsammans ska de ge en samlad bild av barnet.
Innan beslutet fattas ska kommunen berätta för vårdnadshavarna och barnet vad som har kommit fram i varje bedömning, med tolk vid behov. Medgivandet bör vara skriftligt, och om inte båda vårdnadshavarna ger sitt medgivande ska barnet som huvudregel inte tas emot. Båda punkterna står i Skolverkets allmänna råd om mottagande.
Fem frågor ni kan ställa till kommunen innan ni svarar
- Vad visade var och en av de fyra bedömningarna, och vem gjorde dem?
- Ska barnet huvudsakligen läsa ämnen eller ämnesområden?
- Kan barnet läsa några ämnen enligt grundskolans kursplaner?
- Vilken skola och vilken klass eller grupp blir det i praktiken?
- Vilka vägar finns efter anpassad grundskola i er kommun?
Föräldrarna kan säga nej, men kommunen har ett undantag
Lämnar vårdnadshavarna inte sitt medgivande ska barnet fullgöra skolplikten som vanligt, oftast i grundskolan. Det gäller även när utredningen visar att barnet hör till målgruppen. Medgivandet kan också tas tillbaka efter ett beslut. Då ska hemkommunen besluta att eleven inte längre är mottagen i anpassad grundskola, om det inte finns synnerliga skäl att gå emot föräldrarnas vilja, enligt Skolverkets kommentarer till de allmänna råden.
Undantaget står i samma paragraf som huvudregeln: ett barn får tas emot utan vårdnadshavarnas medgivande om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Kommunen får använda det bara i enstaka fall. Det ska dels vara uppenbart att barnet inte kan klara en utbildning i grundskolan, dels tydligt att barnets bästa inte går ihop med föräldrarnas val, enligt Skolverkets kommentarer.
Är ni osäkra finns två mellanvägar. En elev i grundskolan kan på försök tas emot i anpassad grundskola under högst sex månader, om huvudmännen är överens och vårdnadshavarna medger det. En elev kan också gå kvar i den ena skolformen men få sin undervisning i den andra, som integrerad elev, på samma villkor.
Beslutet går att överklaga inom tre veckor
Ett beslut om mottagande i anpassad grundskola kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd, enligt skollagens regler om överklagande. Överklagandet ska vara skriftligt och lämnas till kommunen som fattade beslutet, inom tre veckor från den dag ni fick del av det. Det får göras av vårdnadshavarna, eller av eleven själv från 16 års ålder. Nämndens beslut kan inte överklagas vidare.
Märker någon i skolan att en elev i anpassad grundskola inte hör till målgruppen ska rektorn anmäla det till hemkommunen, som ska utreda saken skyndsamt. Visar utredningen att eleven inte hör till målgruppen ska kommunen ta emot eleven i grundskolan eller på annat sätt ordna utbildningen, enligt skollagen.
Vem avgör om eleven läser ämnen eller ämnesområden?
Anpassad grundskola ger undervisning i ämnen, i ämnesområden eller i en kombination av dem. Ämnena är elva, bland annat svenska eller svenska som andraspråk, matematik, engelska och idrott och hälsa. Ämnesområdena är fem: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. De är avsedda för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av undervisningen i ämnen.
Huvudmannen för skolan avgör om eleven huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Rektorn får besluta att en elev ska läsa en blandning av ämnen, ämnesområden och ämnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har förutsättningar för det. Vårdnadshavarna ska få säga sin mening innan beslutet fattas. Läroplan, kursplaner och timplan finns hos Skolverket.
Betyg i anpassad grundskola sätts bara om eleven eller vårdnadshavaren begär det
I anpassad grundskola sätts betyg i ämnena bara om eleven eller vårdnadshavaren begär det. I ämnesområden sätts inga betyg. Betygen i anpassade grundskolans ämnen går från A till E, och når eleven inte upp till E sätts inget betyg i ämnet, enligt skollagen. Har eleven läst ett ämne enligt grundskolans kursplan och begär betyg i det, gäller grundskolans regler för betygssättningen. För ämnen som eleven läser enligt grundskolans kursplan förklarar vår genomgång från F till A vad betygsstegen betyder.
När eleven slutar får hon eller han ett intyg om utbildningen. Om eleven eller vårdnadshavaren begär det ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme om elevens möjligheter att studera vidare.
Kommunen ska erbjuda flera vägar till gymnasiet
En väg vidare är den anpassade gymnasieskolan. Den är öppen för ungdomar vars skolplikt har upphört och som på grund av en intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms kunna uppfylla de lägsta betygskriterierna i gymnasieskolan. Utbildningen ska påbörjas senast under första halvåret det år eleven fyller 20. Hemkommunen prövar om eleven hör till målgruppen, och ett beslut om mottagande krävs även för den som redan har gått i anpassad grundskola.
Eleven kan också välja gymnasieskolan. Hemkommunen ska erbjuda elever från anpassad grundskola yrkesintroduktion och individuellt alternativ, två av introduktionsprogrammen, om de vill gå något av dem. Kommunen behöver inte göra det om det finns synnerliga skäl med hänsyn till elevens bästa. Gymnasieskolans nationella program kräver däremot godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning. Frågor om behörighet till de nationella programmen besvaras av kommunens gymnasieantagning.
Två beslutade lagändringar börjar tillämpas läsåret 2028/29
Två ändringar i skollagen är redan beslutade men tillämpas först från läsåret 2028/29. Den ena gör grundskolan och anpassade grundskolan tioåriga från läsåret 2028/29. Den lagen trädde i kraft redan den 1 juli 2026, men dagens regler gäller för skolgången fram till dess. Den andra träder i kraft den 2 juli 2028 och ändrar betygsskalan och formuleringen av vem som ska tas emot i anpassad grundskola. Kravet på de fyra bedömningarna och på vårdnadshavarnas medgivande står kvar i den nya lydelsen.
Hitta anpassade grundskolor på Skollistan
Skriv skolans namn eller ordet ”anpassad” i sökrutan på Skollistans startsida. Skolkortet visar skolform, huvudman och läge, med uppgifter från Skolverkets öppna data. Kommunlistorna under grundskolor per kommun visar grundskolorna, men en anpassad grundskola som är en egen skolenhet syns inte där. Vill ni jämföra skolor inför ett skolval finns fler råd i guiden om skolvalet.
Senast faktagranskad: 23 oktober 2026