För gymnasieexamen krävs 2 250 godkända poäng i alla program

Ett F i en kurs stoppar inte gymnasieexamen, så länge kursen inte är en av dem som examen kräver. Eleven ska ha betyg i alla kurser i programmet, och minst 2 250 av poängen ska vara godkända. I ett program om 2 500 poäng får högst 250 poäng vara F. Det gäller alla som började före hösten 2025 och alla högskoleförberedande program. Yrkesprogram för den som började hösten 2025 eller senare omfattar 2 700 eller 2 800 poäng, med samma krav på 2 250 godkända poäng. Har eleven F i en kurs om 100 poäng i ett program om 2 500 poäng, får ytterligare 150 poäng bli F. För den som går ett yrkesprogram och började före hösten 2025 får F inte stå i de kurser som examen kräver: svenska 1, engelska 5, matematik 1a och gymnasiearbetet. Ett streck i stället för ett betyg ger studiebevis, inte examen.

Foto: Bengt Nyman, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons

Så många poäng med F ryms i en gymnasieexamen

Gränsen för F räknas i poäng, inte i antal kurser. De flesta kurser omfattar 100 eller 50 poäng, och gymnasiearbetet omfattar 100 poäng. I ett program om 2 500 poäng har en elev med F i två kurser om 100 poäng kvar 50 poäng som får bli F. Ett F till på 100 poäng gör att examen faller.

Tre saker gör att ett F kan stoppa examen trots att poängen räcker:

  • F i en kurs som examen kräver, till exempel matematik 1a på ett yrkesprogram.
  • F i gymnasiearbetet, som alltid måste vara godkänt.
  • För få godkända poäng i programmets egna ämnen. På ett yrkesprogram ska minst 400 poäng av de programgemensamma ämnena vara godkända.

Mentorn eller studie- och yrkesvägledaren på skolan kan räkna fram ur studieplanen hur många godkända poäng eleven har i dag.

Ett streck är något annat än ett F. Strecket betyder att läraren inte har kunnat sätta betyg, oftast på grund av frånvaro. En elev som har ett streck i en kurs i studieplanen får studiebevis i stället för examensbevis, även om poängen i övrigt räcker.

Kraven beror på när eleven började gymnasiet

Elever som började gymnasiet före den 1 juli 2025 läser kurser och får kursbetyg. De följer de äldre reglerna, men den som inte är klar efter den 30 juni 2030 fullföljer utbildningen enligt de nya reglerna. Elever som började hösten 2025 eller senare läser ämnen i nivåer och får ämnesbetyg. Den som går tredje året läsåret 2026/27 började normalt hösten 2024 och har kursbetyg.

Grundkravet är detsamma i båda systemen: betyg från en utbildning om minst 2 500 poäng på ett nationellt program, minst 2 250 godkända poäng och ett godkänt gymnasiearbete.

Examen Började gymnasiet Poäng Godkänt krävs i
Yrkesexamen Före den 1 juli 2025 Minst 2 500, varav 2 250 godkända Svenska 1 eller svenska som andraspråk 1, engelska 5, matematik 1a, 400 poäng av de programgemensamma ämnena och gymnasiearbetet
Högskoleförberedande examen Före den 1 juli 2025 Minst 2 500, varav 2 250 godkända Svenska 1, 2 och 3 eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6, matematik 1b eller 1c och gymnasiearbetet
Yrkesexamen Hösten 2025 eller senare 2 700 eller 2 800, varav 2 250 godkända Svenska eller svenska som andraspråk nivå 1, engelska nivå 1, matematik nivå 1a, 400 poäng av de programgemensamma ämnena och gymnasiearbetet
Högskoleförberedande examen Hösten 2025 eller senare Minst 2 500, varav 2 250 godkända Svenska eller svenska som andraspråk nivå 3, engelska nivå 2, matematik nivå 1b eller 1c och gymnasiearbetet

Källor: Skolverkets faktaruta om gymnasieexamen för kursbetyg. För ämnesbetyg: gymnasieförordningen och Skolverkets sidor om yrkesprogram och högskoleförberedande program.

Yrkesexamen och högskoleförberedande examen är båda en gymnasieexamen. En yrkesexamen ger inte automatiskt behörighet till högskolan, medan en högskoleförberedande examen gör det.

Utan examen blir det studiebevis

Den som inte uppfyller kraven när programmet är slut får ett studiebevis. Det visar vilka kurser eleven har läst och vilka betyg hon eller han har fått. Rektorn utfärdar både examensbevis och studiebevis.

Ett F går att ta igen, även efter studiebeviset. Eleven har rätt att göra prövning på den egna skolan i en kurs där betyget är F. Prövningen ger ett nytt betyg i kursen. Den som har lämnat gymnasieskolan kan också göra prövning, och får examensbevis från gymnasieskolan när kraven är uppfyllda. Den som började före den 1 juli 2025 kan göra prövning i kurser enligt de äldre reglerna till och med den 30 juni 2030.

Kurser som saknas kan också läsas inom komvux. Skolverket har ett planeringsstöd för gymnasieexamen inom komvux.

Ett introduktionsprogram leder inte till gymnasieexamen.

Så läser du andelen ”Examen inom 3 år” på skolkortet

Skolkorten på Skollistan visar per program hur stor andel av eleverna som tog examen inom tre år. Siffran kommer från Skolverket. Den räknar eleverna som började på programmet och anger hur många av dem som hade examen tre år senare. Elever som har avbrutit studierna, bytt program eller förlängt studietiden räknas inte som klara inom tre år. Siffran gäller en tidigare elevkull och beskriver inte en enskild elevs chanser.

Så här ser andelarna ut på skolkortet för Katedralskolan i Uppsala. Andelarna gällde den 14 november 2026 enligt Skolverket. Rikssnittet i tabellen är Skolverkets siffra för samma program och samma elevkull som skolans andelar. Rikssnittet står inte på skolkortet.

Program Katedralskolan Rikssnitt
Naturvetenskapsprogrammet 95 procent 85 procent
Samhällsvetenskapsprogrammet 91 procent 81 procent
Humanistiska programmet 82 procent 78 procent
Barn- och fritidsprogrammet 77 procent 72 procent

Våren 2024 föll andelen med examen inom tre år på yrkesprogrammen från 75,9 till 74,7 procent. Ett skäl var att fler elever fick F i matematik 1, en kurs som examen kräver. Fler hade också avbrutit eller förlängt sina studier. Våren 2025 tog 82,6 procent av eleverna på högskoleförberedande program och 75,9 procent på yrkesprogram examen inom tre år.

Vilka skolor i varje kommun som har barn- och fritidsprogrammet står på Skollistans sida om programmet.

Senast faktagranskad: 14 november 2026

Exit mobile version